onsdag 23 mars 2016

Engelska eller svenska? Total förvirring

Förra veckan började det - den stora förvirringen. När jag började svara på min svärmors mail insåg jag efter ett tag att jag skrev till henne på engelska.

På Facebook höll jag på med ett inlägg när jag helt plötsligt ser att jag började skriva på engelska, övergick efter ett tag till svenska och sedan tillbaka till engelska igen. Jag kan dessutom blanda in svenska ord när jag pratar med mina kompisar här, men framför allt börjar min engelska flytta mer och mer automatiskt.


Jag fastnar fortfarande på ord, men de blir färre och färre. Det faktum att jag inte jobbar här har så klart saktat av processen med språket, men då jag börjat umgås med med mina tjejkompisar gradvis mer har även språket förbättrats avsevärt.

Bara det att jag och Anna promenerar varje dag nästan, att jag är kassör i skolans föräldraförening och sitter i möten med fundraisingföretag, är socialt aktiv på ca 4-5 ställen varje vecka samt inte umgås med några svenskar(förutom med familjen så klart) har gett resultat så här ett halvår in i vistelsen här.

Ett av målen med vistelsen här var att en gång för alla bli riktigt duktig i det engelska språket. Jag har alltid tyckt väldigt mycket om att prata engelska, ett språk med musik i sig och med en enorm uppsättning av pricksäkra uttryck som jag alltid saknar i det svenska språket.

6 kommentarer:

  1. Jag blandar också omedvetet.
    Satt och läst en svensk tidningsartikel när min brittiska vännina steg in genom dörren och jag började prata svenska med henne.
    Använder ordet fika i engelskan eftersom det inte finns något bra ord i engelskan för det.Så de får lära sej lite svenska här,hi,hi!!!
    Ha det bra!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jag kan tänka mig att det bara blir värre och värre. Jaja, de får väl också vänja sig lite vid oss dubbelspråkiga. :)

      Radera
  2. Haha, förvirrande! Jag är van vid total mix också. På jobbet (KI) jobbar jag med italienare, kineser, afrikaner, irakier, islänningar och alla möjliga andra. En del kan lite svenska och andra ingen alls. Vissa pratar man svenska med ibland, andra alltid svenska, andra alltid engelska. Mötena hålls på blandade språk. Vi skriver rapporter på svenska och vetenskapliga artiklar på engelska. Föreläser på olika språk beroende på kursen. Ibland har man PP-bilder på svenska men pratar engelska. Eller tvärtom... ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag kan tänka mig det, universitetsvärlden är ju så härligt multikulturell. :)

      Radera
  3. Det kanske inte har märkts så mycket i mitt tal, men jag blandar språk hejvilt i mitt huvud iallafall. Värst är det när jag ska försöka få till nån mening på finska (ja, jag är finländare men usel på finska..!) och ska försöka komma på ett ord, men istället tänker jag ordet på typ spanska eller italienska... Efter första längre vistelsen på Teneriffa dök det spontant upp ord på spanska när jag skulle kommunicera med bussföraren i Helsingfors. Han måste ha trott att jag var småtokig. Mitt kroppspråk är ännu inte "normalt finländskt" heller, för mycket spanska och italienska influenser där med ;)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du har verkligen många aktuella språk att hålla koll på! Det är härligt, jag tycker vi bör föra in mer medelhavsnjut i våra rätt stela samhällen däruppe i norden. :)

      Radera